Gunnar Olsson

Gunnar Olsson föddes år 1901 i Helsingborg. Han började spela fotboll i klubben Vasa på söder, sedan spelade han i Raus Planterings Bollklubb.
År 1917 debuterade han i HIF.

Gunnar Olsson kallades Lille-Gunnar och var mycket populär på Olympia eftersom han alltid ska ha gett sitt yttersta i varje match. Han var ingen målkung som hans kamrater i HIF-kedjan, men Gunnar ska ha varit en specialist på att ligga lite bakom kedjan och bygga upp anfall.
Han blev allsvensk guldmedaljör år 1929 och 1930.

Harry Lundahl skrev följande i medlemstidningen HIF-aren om Lille-Gunnar -
"Genom outsinlig energi, god strategi och stor dribblingsförmåga en utmärkt högerinner".

I Henry Eidmarks bok Svenska Fotbollshjältar beskrivs Gunnar som en - "fyndig och konstruktiv spelare. En svår diabetes tvingade honom att ge upp fotbollskarriären vid 32 års ålder".
I Helsingborgs Idrottsmuseums bok Allsvenska Spelare 1924-2012 berättar hans dotter Yrsa: "Vissa perioder hamnade han i koma två gånger i veckan eller mer. Ibland bars han hem av arbetskamrater, ibland trillade han av cykeln".
Gunnar jobbade på AB Plåtförädling (Plåtan) som låg på Planteringen. Bland arbetskamraterna fanns bland annat Sigge Lindberg.

Han såg alla HIF:s matcher på Olympia. Den fjärde maj år 1960 avled Lille-Gunnar Olsson efter en häftig hostattack förorsakad av ett mystiskt virus i lungorna.

Gunnar Olsson levde 1901.03.27 - 1960.05.04.

Text: Philip Frank