HIF:s fjärde klubbemblem

Historik

Detta emblem, som är HIF:s nuvarande, bygger givetvis på emblemet från 1909. Att stadsvapnet i övre delen av emblemet är utbytt beror helt enkelt på att Helsingborg bytte sitt stadsvapen 1915. 
I övrigt har endast små moderniseringar gjorts.

Årtal

Det första spåret av HIF:s nuvarande klubbemblem är en klubbnål i silver där silverstämpeln visar att nålen är från år 1926. Efter 1926 dyker emblemet upp mer och mer frekvent i diverse olika nålmärken och medaljer. 

I tryck
Första gången HIF:s nuvarande klubbemblem dyker upp i tryck är så sent som 1947 i samband med att HIF gav ut en 40 års jubileumsbok.
Innan dess använde man sig fortfarande av den äldre versionen från 1909 när emblemet skulle tryckas i någon tidning eller dylikt.
Efter 1947 försvinner den äldre varianten i princip helt och den nya moderna varianten tar över helt.

Beskrivning

Eftersom detta emblem är mycket likt HIF:s andra emblem så är de båda emblemens beskrivning i vissa delar mycket lika.

Färgerna

Enligt HIF:s grafiska manual är färgerna i emblemet standardiserade till:

Röd
Webb: e30613
CMYK: Cyan: 1% Magenta: 99% Yellow: 98% Key: 1%
R: 227 | G: 6 | B: 19

Blå
CMYK: Cyan: 89% Magenta: 54% Yellow: 0% Key: 0%
R: 0 | G: 105 | B: 180
Webb: 0069b4

När färgerna stadardiserades är för mig okänd. Emblemet har tidigare dykt upp i mängder av olika nyanser på framförallt den blå färgen. Standardiseringen till trots så dyker emblemet fortfarande upp i olika färgnyanser, ett exempel är HIF:s medlemsnålar vars blåa färg har tendens att skifta från år till år.

För Svithoid och Stattena

Sedan 1909 har HIF spelat i rött och blått, detta efter att man 1908 hade tillsatt en kommitté vars uppgift var att ta fram förslag till ett nytt matchställ.
Den 22e januari presenterade kommittén tre olika förslag, ett utav dem var en röd matchtröja samt blåa shorts. Hur de andra två förslagen såg ut förtäljer tyvärr inte historien.
Det röda och blåa matchstället föll styrelsen i smaken, med motiveringen att färgerna förde tankarna till de båda föreningar som den 4 juni 1907 slog sig samman och bildade Helsingborgs Idrottsförening. Stattena som sitt sista år spelade i helblått och Svithiod som spelade i tvärrandigt rött och blått.
Våra båda moderföreningar finns alltså på sätt och vis representerade än idag genom färgerna på vår matchdräkt, och såklart genom färgerna på vårt emblem.

Skölden

Formen på HIF:s emblem, eller "skölden" som denna del av emblemet brukar kallas är en väldigt intressant del av HIF:s emblem.  

Heraldiska sköldar
Nästan alla fotbollsemblem som har någon form av sköld utgår från en heraldisk sköld som tidigare använts som vapensköld för till exempel en kunglighet, adelssläkt, regemente, stadsvapen eller liknande.
Så är också som ni sett fallet med de emblem som presenterats tidigare i texten. Tittar man på några av de allra vanligaste heraldiska sköldarna kan man dessutom pricka in en stor del av världens alla lag. 

En unik skapelse
Jag har letat igenom tusentals heraldiska sköldar och frågat flera kunniga heraldiker om de någonsin har sett en sköld med denna form tidigare. Varken jag själv eller någon av de tillfrågade har sett en sköld med samma form och även om det finns sköldar som till viss del kan tyckas likna HIF:s sköld så är de så pass olika att de är osannolikt att de har fungerat som något annat än möjligtvis inspiration.
Att skölden står ut från mängden är till stor del beroende på de "ben" som på undre delen sticker ut och "bryter" kransen. De heraldiker jag varit i kontakt med är överens om att dessa "ben" inte är "heraldiskt gångbara" och att en sköld med denna form sannolikt aldrig tidigare funnits, åtminstone inte inom heraldiken.
Den övre delen av skölden är dock en vanlig form på heraldiska sköldar och en liknande "överdel" kan hittas på många andra sköldar.

Vid tiden då HIF:s emblem ritades så var det inte helt ovanligt att man helt enkelt plagierade ett redan existerande emblem, på detta finns det flera exempel inom svensk fotboll. I HIF:s fall så är det dock osannolikt att man funnit sin inspiration från ett annat lags emblem. Om HIF:s emblem är inspirerat av något annat, till exempel en företagslogga eller dylikt är såhär över 100 år senare väldigt svårt att säga, men hittills har åtminstone inte jag hittat några tecken på detta

Kransen

En vanlig missuppfattning om kransen runt HIF:s emblem är att det skulle vara en lagerkrans. Det är emellertid ingen lagerkrans i HIF:s emblem, utan kransen är en ekkrans

En ovanlig företeelse 
I fotbollsvärlden är det inte alls speciellt vanligt att fotbollsklubbars emblem har en krans.
I de högsta divisionerna i de 30 högst rankade europeiska länderna (Sverige undantaget) så är det 13 olika lag som har någon form av krans i sitt emblem.
Av dessa 13 kransar är 12 av dem så kallade "lagerkransar".
Endast en klubb (CSKA Moskva) har spår av en ekkrans i sitt emblem, det är dock endast halva kransen som är utav ekblad, andra halvan är av lagerblad.
I Sverige är desto vanligare att fotbollsklubbar har kransar runt sina emblem, sammanlagt i Allsvenskan, Superettan och division 1 norra/södra spelar 64 lag, av dessa har 14 lag någon form av krans i sitt emblem (år 2020).
Fyra av dem är ekkransar (HIF, Örebro SK, Kalmar FF och Oskarshamns AIK), resterande är lagerkransar. 

En av de första
Om vi utgår från att HIF fick sin ekkrans 1909, då HIF:s emblem troligtvis ritades så borde HIF vara ett av de allra första fotbollslag vars emblem omges av en ekkrans. 

Silver eller vit?
Att avgöra vilken färg kransen har haft är såklart svårt, alla äldre bilder är svartvita och något "första exemplar" av skissen till emblemet verkar inte finnas bevarat.
Från första början har sannolikt HIF:s krans varit i silverfärg. Vit verkar den först ha blivit i samband med att man "moderniserade" emblemet, första gången vi tydligt kan se att kransen är vit är på omslagen på boken "Hälsingborgs Idrottsförening 1907-1947".
Eftersom metalliska färger är svårt att få till i tryck så har man inom heraldiken låtit den metalliska färgen silver representeras av vitt. 
HIF:s krans är alltså på sätt och vis fortfarande i silver, det syns även när man trycker upp klubbnålar, då får kransen sin naturliga färg, silver. 

Symbolik
Eken har under århundraden varit en symbol för framförallt vitalitet, styrka och mod.
2016 blev eken utsedd till Helsingborgs stadsträd, och även om inte motiveringen nämner HIF:s ekkrans som en anledning till valet så väljer jag att tro att vår ekkrans avgjorde saken. 

Övre delen

Den övre delen av emblemet är Helsingborgs stadsvapen från 1915 (som får sin förklaring nedan). Några detaljer vid muren är ändrade, antagligen för att passa in i emblemet på ett bättre sätt. Efter 1915 har Helsingborgs stadsvapen uppdaterats ett antal gånger, 1946 uppdaterades den från 1915 års variant, 2010 uppdaterades den till sitt nuvarande utseende. Helsingborgs nuvarande stadsvapen utgår dock fortfarande från samma sigill från 1468. HIF har således bevarat stadsvapnet i sin ursprungliga form. 

Med anor från 1468
Stadsvapnet blev Helsingborgs officiella stadsvapen efter beslut i stadsfullmäktige den 16e mars 1915. Stadsvapnet bygger på ett sigill från medeltiden, närmare bestämt från en vaxstämpel på en pergamentrulle från 1468. Sigillet är troligtvis äldre än så men detta är det tidigaste exemplar man känner till.

Vad visar Helsingborgs stadsvapen?
Sigillet från 1468 visar Helsingborgs slott, som idag är till stor del rivet. Endast Kärnan står idag kvar och vi kan anta att det största tornet i mitten på sigillet ska föreställa just Kärnan. Det går emellertid inte att vara 100% säker eftersom man inte vet det exakta åldern på sigillet. Innan Kärnan byggdes i början av 1300-talet har med hjälp av utgrävningar kunnat konstatera att Kärnan föregåtts av ett runt torn byggt av sandsten på ungefär samma plats som Kärnan står idag. Det skulle alltså kunna vara detta torn som sigillet avbilar, mycket tyder dock på att sigillet är från slutet av 1300-talet och att de är det senare tornet, alltså Kärnan som sigillet visar.
Resten av sigillet är mer svårtolkat. Enligt Harald Fleetwood i boken Hälsingborgs Historia II:I (som är en förträfflig bok om man vill fördjupa sina kunskaper om Helsingborgs stadsvapen) så ska inte sigillet nödvändigtvis ses som en verklighetstroget bild, han skriver: "Framställningen i Hälsingborgssigillet må icke betraktas som en i varje detalj trogen bild av borgen. Visserligen har avsikten varit att i sigillet avbilda Kärnan med omgivande byggnader, men samtidigt måste gravören för att kunna skapa ett konstnärligt fullödigt sigill hava tämligen fria händer. Sigillkonsten står vid denna tid mycket högt och en stad som Hälsingborg anlitade säkerligen en framstående sigilltecknare vare sig denne nu var hälsingborgare eller utombysman eller rent av utlänning. Om sigillet icke är utfört i Hälsingborg utan på annan plats, så är det ju mycket antagligt, att gravören aldrig sett staden."
Om resten av sigillet är en verklig bild är alltså svårt att säga men låt oss oavsett göra vårt bästa för att förklara vad vi på sigillet ser.
Att det en gång i tiden har funnits en mur runt slottet är säkerställt. Muren i sigillet är krökt, det beror dock med stor sannolikhet på att den ska passa in i de runda sigillet
Byggnaderna bredvid Kärnan beskrivs i Häsingborgs Historia II:I (sidan 440) som antagligen bostadshus "Med sina väldiga murar och små, högt sittande fönster, vilka insläppte föga dagar, var dock denna byggnad ej särledes angenäm som bostad. Kring desamme uppfördes därför snart särskilda boningshus".
Byggnaden framför Kärnan kallas i texten från "I nöd och lust" (fig.2) "det nu försvunna Valdemarstornet". Även i Helsingborg stads grafiska manual kallas de för "Valdemarstornet". 
I Hälsingborgs historia II:I (sidan 442) skriver man att "Denna byggnad har möjligen varit en kyrka eller ett kapell, varpå den korsliknande toppfiguren på takspetsen kan tyda.".

Undre delen

Texten i nedre delen av emblemet ser väldigt enkelt och stilrent ut.
Exakt vilket typsnitt man har använt sig av är svårt att säga, men att det är ett "sans-serif" typsnitt, vilket innebär att bokstäverna saknar så kallade "seriffer" är tydligt.

Lite kuriosa om just denna del av emblemet är att den faktiskt under några matcher 1979 ersatt själva emblemet på matchtröjan. Någon succé verkar de inte gjort för året därpå gick man tillbaks till att använda hela emblemet.

Registrerat varumärke

Cirkeln med ett "R" ovanför kransen på emblemet högra del är helt enkelt en symbol för att HIF:s emblem är ett "registrerat varumärke" och innebär att emblemet är varumärkesskyddat.
R-symbolen är internationell och används i hela världen.

En av få
Det är i sig inget ovanligt att man varumärkesskyddar sitt emblem, eller logotype.
Dock är det dock ytterst ovanligt att R-symbolen finns med i ett klubbemblem. 

Senaste förändringen i klubbemblemet
Den 1 juni 1999 så registrerar HIF emblemet hos Patent och registreringsverket (registreringsnummer: 000591040).
I början av 2000 börjar R-symbolen dyka upp i emblemet när det trycks i till exempel matchprogram och är således den senaste ändringen som gjorts i klubbemblemet. Efter 2000 är R-symbolen med i de flesta sammanhang där emblemet används, det gäller än idag.

Matchtröjan
Emblemet på matchtröjan har fram till 2019 inte haft någon R-symbol.
Detta skulle dock ändras på 2020 års matchtröja då R-symbolen för första gången i samband med emblemet dyker upp på en matchtröja.

Varianter

Tryckvänlig variant

Av alla "alternativa" varianter som dyker upp så är detta den vanligaste. Färgerna är mörkade och stadsvapnet mindre detaljerat. Antagligen gjordes denna variant för att den skulle vara lättare att trycka, speciellt när man minskar ner emblemet så har originalet en tendens att bli otydligt just vid stadsvapnet. På senare år har användandet av denna variant lyckligtvis försvunnit helt från officiella sammanhang. Dock används den bland annat fortfarande på www.svenskfotboll.se och i Strömberg & Brunnhages årliga bok "Årets fotboll".

Guld-variant

I samband med SM-guldet 1999 och 2011 förekom emblemet i olika "guld-varianter".
Att kransen är av guld är en av de vanligaste varianterna och en sådan variant används idag bland annat utanpå Olympia.

Genomskinlig krans

Emblemet fick i samband med 100-årsfirandet 2007 en svart krans med konturer av guld.
Denna variant använder också 2011 i samband med att HIF vann den inhemska trippeln som innebär att man vann Allsvenskan, Svenska cupen och Supercupen under en och samma säsong. (HIF är det enda laget som någonsin mäktat med denna bedrift). Kransen är egentligen "genomskinlig" och intar helt enkelt samma färg som bakgrunden.

Första emblem på matchtröjan

Denna variant är troligtvis de emblem som användes när det runt 1966 beslutades att man skulle ha emblem på matchtröjorna som tidigare bara varit röda. Någon succé blev de inte då man två år senare åkte ur Allsvenskan och fick vänta 24 år på återkomsten. Bilden nedan visar Bertil "dodo" Andersson och Anders Linderoth som deppar efter det Allsvenska uttåget 1968. 

Text under emblemet

Det är svårt att fastslå när denna variant med text under emblemet började dyka upp, men troligtvis under 70-talet. Det finns även varianter med texten "Helsingborgs IF" och "Helsingborgs Idrottsförening", med dessa varianter är betydligt mer sällsynta. Emblemet med texten syns i HIF:aren, på diverse souvenirer och liknande.

90-tals variant

Exakt när denna varianten första gången användes är svårt att säga, men troligtvis under tidigt 90-tal. Den användes i olika sammanhang fram tills början av 2000-talet. 
Stadsvapnet har blivit enklare och skölden samt kransen mer avlång. Texten "Helsingborg" under är fortfarande kvar.

75 års variant

Denna variant finns i boken "Alla tiders HIF - 75år". Den dyker också upp i alla nummer av HIF:aren 1982. 

Ändrat stadsvapen

Denna variant där stadsvapnet är utbytt mot en modernare variant har troligtvis aldrig förekommit från officiellt håll utan är troligtvis helt och hållet en privat skapelse. 

Svartvit variant

Finns att ladda ner på HIF:s officiella hemsida www.hif.se/press/klubbmarke/

Omvända färger

Denna variant där emblemets färger är omvända dyker upp i ett antal julnummer av HIF:aren, bland annat 1961 som syns ovan.