HIF:s andra klubbemblem

Historik

Historien kring detta emblem är dessvärre inte helt enkelt att redogöra för, i HIF:s officiella skrifter nämns det överhuvudtaget inte. Att det varit ett officiellt klubbemblem råder det dock inget tvivel om. Till synes är det väldigt likt HIF:s nuvarande klubbemblem och det är också detta emblem som HIF:s nuvarande klubbemblem har sitt ursprung i.
Vem som skapat emblemet är idag inte känt och även om man skulle kunna spekulera i vem det skulle kunna vara så stannar det vid spekulationer. Det mest troliga är att det antingen är samma man som ritade HIF:s första emblem, alltså G. A Pahmp, eller att uppdraget gavs till en lokal juvelerare. Skulle det vara en juvelerare som är skaparen av emblemet så är det inte osannolikt att uppdraget gavs till den lokala juveleraren Frans Theodor Hoff.

Årtal
Exakt när detta emblemet skapades är inte heller känt. Dock kan vi via gamla bilder åtminstone få ett ungefärligt tidsspann.
Det första spåret av detta emblem kan vi hitta på ett fotografi på HIF:s styrelse från 1909. På detta fotografi kan vi se att styrelsen bär detta emblem i form av en klubbnål.

Även om dessa bilder är av dålig kvalité så är det för mig tillräckligt tydligt för att jag ska vara säker på att detta är HIF:s andra emblem. På Helsingborgs Idrottsmuseum finns denna bild i en uppförstorad och förbättrad variant, på den syns det betydligt bättre att vi här har att göra med HIF:s andra emblem, alltså den med de tre tornen i sin övre del.
Antagligen ser nålmärket vi ser på bilden ut något i stil med de på bilderna nedan.

1909
Förutom bilden på styrelsen från 1909 som visar att nästan samtliga styrelsemedlemmar bar ett nålmärke med emblemet så finns det i några i sammanhanget relevanta "sammanträffande" som också pekar på 1909 som presentations år.
Den 22e januari 1909 togs ett beslut att HIF framöver skulle bära röda tröjor och blå byxor. I samband med detta togs kanske ett beslut att anta ett nytt klubbemblem som bättre skulle representera klubbens nya färger.
De tre torn som syns i övre delen av den äldre varianten av emblemet blev 1909 Helsingborgs stadsvapen, kanske tyckte man att det vore ett bra sätt att visa att man representerade staden Helsingborg genom att placera stadsvapnet i emblemet.
Detta sigill med de tre tornen var dock allmänt känt som symbol för Helsingborg långt innan det 1909 blev Helsingborgs stadsvapen.

Utbytt men inte bortglömd

Cirka 1915 byts detta emblem ut till förmån för HIF:s tredje klubbemblem som var en kopia av Helsingborg stads nya stadsvapen som presenterats samma år. Varför bytet görs är inte känt, men HIF:s eviga strävan av att representera hela staden Helsingborg kan ha varit en bidragande faktor till att man istället tog den "nya symbolen för staden" till nytt klubbemblem.

Åter i blickfång

1926 dyker HIF:s fjärde klubbemblem (som alltså är en modern variant av detta emblem) upp för första gången i form av ett nålmärke. I ungefär samma tidsspann börjar HIF:s tredje emblem sluta användas i medlemstidningar och dylikt.
Under åren mellan 1926 till 1947 så används denna varianten och den moderna varianten parallellt. När det tryckets upp nålmärken så användes den moderna varianten men i tryck i till exempel medlemstidningen HIF:aren så användes istället den äldre varianten.

Efter 1947 börjar man istället använda den moderna varianten i tryck och denna äldre variant används därefter vid ytterst få tillfällen.

Beskrivning

Eftersom detta emblem är mycket likt HIF:s nuvarande emblem så är de båda emblemens beskrivning i vissa delar mycket lika.

Färgerna

Att analysera färgerna i detta emblem ska man nog vara lite försiktig med. När emblemet skapades var kriterierna nog endast att det skulle vara rött och blått, nyanserna i färgerna fanns knappast "standardiserade". 
På just den variant av emblemet jag använder mig av här ser färgerna betydligt mörkare ut än vad de gör idag, det beror dock sannolikt på papperskvalité snarare än faktisk färg.

För Svithiod och Stattena
Sedan 1909 har HIF spelat i rött och blått, detta efter att man 1908 hade tillsatt en kommitté vars uppgift var att ta fram förslag till ett nytt matchställ.
Den 22e januari presenterade kommittén tre olika förslag, ett utav dem var en röd matchtröja samt blåa shorts. Hur de andra två förslagen såg ut förtäljer tyvärr inte historien.
Det röda och blåa matchstället föll styrelsen i smaken, med motiveringen att färgerna förde tankarna till de båda föreningar som den 4 juni 1907 slog sig samman och bildade Helsingborgs Idrottsförening. Stattena som sitt sista år spelade i helblått och Svithiod som spelade i tvärrandigt rött och blått.
Våra båda moderföreningar finns alltså på sätt och vis representerade än idag genom färgerna på vår matchdräkt, och såklart genom färgerna på vårt emblem.

Skölden

Formen på HIF:s emblem, eller "skölden" som denna del av emblemet brukar kallas är en väldigt intressant del av HIF:s emblem. 

Heraldiska sköldar
Nästan alla fotbollsemblem som har någon form av sköld utgår från en heraldisk sköld som tidigare använts som vapensköld för till exempel en kunglighet, adelssläkt, regemente, stadsvapen eller liknande.
Så är också som ni sett fallet med de emblem som presenterats tidigare i texten. Tittar man på några av de allra vanligaste heraldiska sköldarna kan man dessutom pricka in en stor del av världens alla lag. 

En unik skapelse
Jag har letat igenom tusentals heraldiska sköldar och frågat flera kunniga heraldiker om de någonsin har sett en sköld med denna form tidigare. Varken jag själv eller någon av de tillfrågade har sett en sköld med samma form och även om det finns sköldar som till viss del kan tyckas likna HIF:s sköld så är de så pass olika att de är osannolikt att de har fungerat som något annat än möjligtvis inspiration.

Att skölden står ut från mängden är till stor del beroende på de "ben" som på undre delen sticker ut och "bryter" kransen. De heraldiker jag varit i kontakt med är överens om att dessa "ben" inte är "heraldiskt gångbara" och att en sköld med denna form sannolikt aldrig tidigare funnits, åtminstone inte inom heraldiken.
Den övre delen av skölden är dock en vanlig form på heraldiska sköldar och en liknande "överdel" kan hittas på många andra sköldar.

Vid tiden då HIF:s emblem ritades så var det inte helt ovanligt att man helt enkelt plagierade ett redan existerande emblem, på detta finns det flera exempel inom svensk fotboll. I HIF:s fall så är det dock osannolikt att man funnit sin inspiration från ett annat lags emblem. Om HIF:s emblem är inspirerat av något annat, till exempel en företagslogga eller dylikt är såhär över 100 år senare väldigt svårt att säga, men hittills har åtminstone inte jag hittat några tecken på detta

Kransen

En vanlig missuppfattning om kransen runt HIF:s emblem är att det skulle vara en lagerkrans. Det är emellertid ingen lagerkrans i HIF:s emblem, utan kransen är en ekkrans.

En ovanlig företeelse
I fotbollsvärlden är det inte alls speciellt vanligt att fotbollsklubbars emblem har en krans.
I de högsta divisionerna i de 30 högst rankade europeiska länderna (Sverige undantaget) så är det 13 olika lag som har någon form av krans i sitt emblem.
Av dessa 13 kransar är 12 av dem så kallade "lagerkransar".
Endast en klubb (CSKA Moskva) har spår av en ekkrans i sitt emblem, det är dock endast halva kransen som är utav ekblad, andra halvan är av lagerblad.
I Sverige är desto vanligare att fotbollsklubbar har kransar runt sina emblem, sammanlagt i Allsvenskan, Superettan och division 1 norra/södra spelar 64 lag, av dessa har 14 lag någon form av krans i sitt emblem (år 2020).
Fyra av dem är ekkransar (HIF, Örebro SK, Kalmar FF och Oskarshamns AIK), resterande är lagerkransar. 

En av de första
Om vi utgår från att HIF fick sin ekkrans 1909, då HIF:s emblem troligtvis ritades så borde HIF vara ett av de allra första fotbollslag vars emblem omges av en ekkrans. 

Silver eller vit
Att avgöra vilken färg kransen har haft är såklart svårt, alla äldre bilder är svartvita och något "första exemplar" av skissen till emblemet verkar inte finnas bevarat.
Från första början har sannolikt HIF:s krans varit i silverfärg. Vit verkar den först ha blivit i samband med att man "moderniserade" emblemet, första gången vi tydligt kan se att kransen är vit är på omslagen på boken "Hälsingborgs Idrottsförening 1907-1947".
Eftersom metalliska färger är svårt att få till i tryck så har man inom heraldiken låtit den metalliska färgen silver representeras av antingen grått eller vit.
HIF:s krans är alltså på sätt och vis fortfarande i silver, det syns även när man trycker upp klubbnålar, då får kransen sin naturliga färg, silver.

Symbolik
Eken har under århundraden varit en symbol för framförallt vitalitet, styrka och mod.
2016 blev eken utsedd till Helsingborgs stadsträd, och även om inte motiveringen nämner HIF:s ekkrans som en anledning till valet så väljer jag att tro att vår ekkrans avgjorde saken. 

Övre delen

Den övre delen av emblemet är Helsingborgs stadsvapen från 1909 som får sin förklaring nedan.

Stadsvapnet från 1909 föregås av flertalet snarlika sigill och har sitt ursprung från ett vapensigill som staden började använda 1584 enligt bilden nedan, sigillet från 1584 bygger i sin tur troligtvis på ett sigill från 1563.

I boken Hälsingborgs historia II:I (sidan 447) beskrivs sigillet så här:
"Med sina tvenne torn vid sidan av Kärnan gör bilden ett verklighetsfrämmande intryck, men kan dock ha haft ett visst reellt underlag. Vid denna tid synes nämligen ett mindre och något lägre torn verkligen ha rest sig invid Kärnan, blott några få meter från dess mur. Man kan tänka sig, att sigillgravören velat visa denna konstellation och att han av rent dekorativa skäl fördubblat det mindre tornet, så att han därigenom fått en symmetrisk bild, med tvenne Kärnan flankerande tornbyggnader."
Även i detta sigill är det alltså Helsingborgs slott med Kärnan i mitten som avbildas. 

Undre delen